Blogg

Hos oss på Parken Zoo händer alltid något roligt. Följ med bakom kulisserna och se hur arbetet går till.

Ny spännande djurfödsel

6 mars 2017

Låt oss presentera Dobby, en liten tamanduaunge som stulit alla medarbetare på Parken zoo´s hjärtan. Djurparken i Eskilstunas senaste lilla tillskott är ett annorlunda djur med lång nos, ännu längre tunga, dålig syn och sylvassa, långa klor. Tamanduan eller trädmyrslok som den också kallas hör de de håriga trögdjuren och tillhör familjen myrskolkar.

Det var den 23 januari i år som Dobby gjorde entré i världen men han fick tyvärr ingen lätt start i livet. Mamma Tamara hade en svår förlossning och det tog några dagar innan hennes mjölkproduktion kom igång ordentligt. Personalen på Parken Zoo fick då rycka in och hjälpa Tamara den första tiden för att stödmata lilla Dobby med korta intervaller runt dygnets alla timmar. Djurvårdarnas hängivna engagemang och kärlek gav resultat då Dobby ökade i vikt och utvecklades som han skulle. Mamma Tamara kunde snart ta över hela mammarollen och idag behövs ingen stödmatning eller specialvård.

-Det var en osäker första tid men idag är Dobby en stor, kraftig unge och Tamara är som vanligt en jätteduktig mamma hälsar Anita Burkevica, veterinär på Parken Zoo.

Tamanduan, eller trädmyrsloken som den också kallas, hör till de håriga trögdjuren och tillhör familjen myrslokar. De har en väldigt liten mun utan tänder och slickar i sig maten som sedan krossas i svalget, matstrupen och magen. De ser väldigt dåligt men har ett väl utvecklat luktsinne. De sylvassa klorna kan användas för klättring och försvar men även för att bryta upp trädstammar och termitbon. De finns med på IUCNs rödlista över hotade arter på grund av jakt och hot mot deras livsmiljöer. Parken Zoo deltar i EAZAs bevarandeavelsprogram för arten och jobbar även med att sprida information om dem och andra djur.

Dobby går idag tillsammans med sin mamma men på sikt kommer han även få träffa sina syskon Maya och Hugo samt sin pappa Eduardo. Han har även äldre syskon, bland annat Hector och Lola, men dessa bor idag i andra djurparker där de hjälper till att säkra sin arts framtid.

Det finns goda möjligheter att se Dobby och hans familj i påsk när Parken har smygöppet den 13-17 april, innan säsongspremiären den 7:e maj.

För mer info

Louise Nilsberth, zoolärare 070-086 28 82
Louise.nilsberth@parkenzoo.se

Stor familjelycka i lejonflocken

2 februari 2017

Inte mindre än 4 nya små lejonungar busar omkring inne i lejonkulan med sin mamma Ishara på Parken Zoo i Eskilstuna. Ungarna, två honor och två hanar, föddes den 27 november 2016 och är snart stora nog att hänga med i de äldre lejonungarna Sunga och Narmadas tempo. Ungarna är ett viktigt tillskott till det bevarandeavelsprogram som finns för den hotade arten.

På Parken Zoo i Eskilstuna finns den enda lejonfamiljen i Sverige av den asiatiska underarten, asiatiskt lejon. I somras fick först Parken Zoo´s yngsta avelshona Chanda två ungar, nu har vi glädjen att meddela att även Chandas mamma Ishara har fått inte mindre än fyra stycken ungar. Ungarna föddes den 27 november 2016 och efter könsbestämning kunde vi konstatera att det är två hanar och två honor i kullen. Detta gör att vår lilla flock nu består av 9 individer. Det kommer minst sagt bli full fart i lejonhägnet under säsong 2017 säger Julia Johnsson som är rovdjursskötare och har varit med sen lejonungarna föddes. –Det är alltid roligt med djurungar, just nu känns det extra bra då det är så många ungar och de ser ut att må bra, vi har precis börjat släppa ut dem ur sin lejonkula en stund på dagen och de ser ut att trivas fortsätter Julia

Till påsk så har alla lejonintresserade möjlighet att få komma och titta på den stora familjen, då har parken lite smygpremiär för säsongen. Stor säsongspremiär blir det söndag den 7 maj!

Lejonen är det enda kattdjuret som lever i flock och där vuxna honor och hanar ser olika ut. De asiatiska lejonen är något mindre än de afrikanske lejonen och hanarnas man växer ner längre längst armbågarna. Det finns bara ca 500 individer av det asiatiska lejonet kvar i det vilda, vilket tack och lov är en ökning från inventeringen 2005 då det fanns uppskattningsvis 350 individer. Det låga individantalet och hotet mot deras miljö och art, i kombination med att de idag bara finns i ett område, gör att de räknas som starkt hotade enligt IUCN:s rödlista. Planer finns för att flytta individer till andra områden där de tidigare funnits för att öka deras chanser till fortsatt återhämtning och mindre sårbarhet.

De fyra ungarna har fått namnen Cambay (efter ett gammalt furstendömme i den indiska delstaten Gujarat), Sasan (efter ett område i naturreservatet Gir), Sher (som betyder lejon på hindi) och Sinha (som betyder lejon på gujarati). Namnen har alla en indisk anknytning då det är det enda landet där dessa lejon finns i idag. Då lejon stannar i sin flock i nästan 2 år så får vi njuta av dem länge än. Men redan nu registreras ungarna in i ett register för att bästa tänkbara hem ska hittas inom artens bevarandeavelsprogram. Bland annat Chandas syskon Gir och Khana, födda 2011, har tidigare flyttat från Parken Zoo till Cotswold respektive Jerusalem.

Kontakt:

Julia Johnsson 073-8671944, djurvårdare, avdelningen för rovdjur

Linn Lagerström 0702-48 41 87 zoolog

Sök sommarjobb på Parken Zoo!

20 januari 2017

Klicka här så får du all information om vilka tjänster som går att söka och hur du går tillväga:

Fina fåglar

7 december 2016

Visste du att man tror att en gren av rovdinosaurierna utvecklade flygförmåga och blev med tiden fåglar? Så de fåglar vi har idag kan man säga är nu levande former av arkosaurier.
Flamingos kan vada i relativt djupa vatten och det händer att de simmar. De intar föda med hela huvudet och delar av halsen under vattenytan. Genom att trampa upp lera med fötterna och pumpa ut vatten från munnen stannar födan kvar i den specialiserade näbben, medan vattnet silas ut.

Boet som flamingorna lägger sitt ägg i ser lite speciellt ut- det är kupigt, lite vulkanliknande med en grop på toppen där de sedan lägger ägget. Det ruvas sedan i cirka en månad. Efter ungefär en vecka samlas alla ungarna från omkringliggande bon ihop och det blir som ett stort dagis med flamingofåglar. Föräldrarna kan dock fortfarande urskilja sin unge från de andra.
De har också ett litet speciellt sätt att föda upp sina ungar på jämfört med de flesta andra fåglar. De ger sina ungar krävmjölk, som är ett ostliknande sekret som utsöndras i krävan. Det är mycket protein- och fettrikt och fördelen med att mata på detta sätt är att föräldrarna inte behöver lämna boet för att skaffa mat till sina ungar under den första veckan

Filmkändisar på Parken Zoo

30 november 2016

I början av september var SVT här hos oss och spelade in några avsnitt till sin serie ”Djur med Julia” som skulle sänder sin 4e säsong nu under vintern. Det var en spännande vecka som det alltid blir när det är just djuren som agerar skådespelare. Det blir liksom inte alltid som man har tänkt sig…  Säsongen har startat och sänds på söndagar klockan 07.05 i barnkanalen. Avsnitten finns även på SVT Play och du hittar dem här.

 

Babyboom på reptilavdelningen

23 november 2016

Reptilavdelningen har fått tillskott i form av fyra stycken ursöta små noshornsleguansungar. Föräldrarna är Gisela och Bristol och det är första gången vi lyckas få fertila ägg från paret. Efter det att Gisela lagt äggen plockade vi försiktigt in dem i en kläckare där de har legat tills de nu kläcktes. Noshornsleguanerna är mycket territoriella och hanarna har revir som de vaktar. De sover och söker skydd i skrevor och grottor, men de är även rätt bra på att klättra- högre träd och stenar används som utkiks- och solplatser.

Noshornsleguanerna klassas som sårbara på IUCN´s röda lista och finns på öarna Hispaniola, Dominikanska republiken och Haiti. De minskar i antal bland annat på grund av skogsavverkning, att deras livsmiljö försvinner och att de blir skadade eller uppätna av tamhundar, katter och grisar.

Både på Haiti och i Dominikanska republiken är befolkningen i områdena där noshornsleguanerna bor mycket fattig och skogen är en viktig inkomstkälla. I Dominikanska republiken har ca 35% av noshornsleguanens habitat försvunnit och 75% av det resterande är hotat. Båda dessa siffor är ännu högre för Haiti.

Vi har också fått en gullig liten rödbukad vändhalssköldpadda som är knappt lika stor som en femkrona! Föräldrarna till denna lilla plutt hittar ni i dammen inne hos komodovaranerna. Detta är en så kallad vändhalssköldpadda- den drar inte in halsen i skalet, utan viker den istället åt sidan. Det finns ca 60 arter av vändhalssköldpaddor (pleurodira) och dessa sköldpaddor  är de som utvecklades först i evolutionen. Gömhalssköldpaddor (cryptodira) utvecklades senare och är den underordning som det finns flest arter av idag (ca 200 st).

Söt som en snöflinga..

16 november 2016

Visste du att sandkatterna har päls under trampdynorna och klarar av både höga och låga temperaturer? I förra veckan var de ute och busade i snön och kanske tycker de att det är lite tråkigt att den har töat bort nu. Vad tycker du?

Lek & bus i snön

11 november 2016

Våra röda pandor busar och leker ute i snön

Studentarbeten

19 oktober 2016

Djurparkerna arbetar mycket med bevarande och rekreation, men ett annat  område som också är av stor betydelse är djurparkernas roll inom området forskning och utbildning. Till Parken Zoo kommer det många skolklasser och vi undervisar allt från barn i förskoleåldern till vuxna på universitetsnivå. Vi har bland annat konceptet Eco Friends där eleverna få lära sig om miljö och hur våra val kan hänga ihop med de hotade djuren på andra sidan jorden. Vi samarbetar också med naturbruksskolor runt om i Sverige, både genom att fungera som en APL- plats där eleverna få lära sig hur arbetet i en djurpark går till, och även genom att hålla kurser och utbildningar på plats.

En av våra samarbetspartners är SLU Uppsala som nyligen hade två av sina studenter från Etologi -och djurskyddsprogrammet här för att studera och skriva sina studentarbeten. Den ena studenten, Evelina studerade jaguarernas beteende och hägnutnyttjande. Den andra studenten Elin, studerade de röda pandornas hägnutnyttjande och sociala beteenden. Att studera djurs beteende i djurparker kan bland annat hjälpa oss att utveckla hägn och lära oss hur vi ska arbeta för att få djuren att trivas så bra som möjligt. Det kan även ligga som en grund till studier av vilda populationer och in-situ arbete.

Fler blogginlägg
1 2 3 9